Socialism är ett politiskt och ekonomiskt system där det finns offentligt (inget privat) ägande eller kontroll över egendom och naturresurser. Den anser att varje person i samhället har en lika stor andel av de olika delarna av produktion, distribution och utbyte av resurser. Enligt den socialistiska synen lever eller arbetar individer inte isolerade utan lever i samarbete med varandra.
Socialister tar hänsyn till både individuella behov och större sociala behov. Exempel på större sociala behov är transporter, utbildning, sjukvård och försvar.
Socialismens mantra är Från var och en efter hans förmåga, till var och en enligt hans bidrag. Det innebär att alla i samhället får del av produktionen baserat på hur mycket var och en har bidragit med. Av denna anledning tenderar individer i ett socialistiskt samhälle att arbeta mycket hårt för att ta emot mer. Arbetarna får sin andel av produktionen efter att en procentsats har dragits av för det allmänna bästa.
Det gemensamma bästa är ett begrepp som tolkas som att ta hand om människor som inte kan bidra till social utveckling, såsom barn, vårdare och äldre.
Några centrala idéer inom socialism är:
a. Kollektivism - Det mänskliga samhället kommer att vara starkast när det finns kollektiva åtgärder från hela mänskligheten mot ett större goda. Politik, ekonomi och sociala reformer bör gynna samhället, inte individerna. Det bör ske en omfördelning av välstånd för att jämna ut samhället.
b. Gemensam mänsklighet - Människor är naturligt sociala. Individer formas av samhället och kapitalismen har korrumperat naturliga sociala tendenser.
c. Jämlikhet – Tron på att människor inte föds lika. Fokusera på lika resultat snarare än på möjligheter.
d. Social klass - Samhället är indelat i klasser baserat på hur pengar tjänas och yrken med högre klasser gynnas på bekostnad av de lägre
e. Arbetarkontroll – De som producerar bör kontrollera produktionsmedlen. En stark stat är nödvändig för att uppnå en socialistisk stat, men den staten bör styras av arbetarna.
Ett framträdande historiskt exempel på ett socialistiskt land är Sovjetunionen.
Idag finns det inga länder som är rent socialistiska. Kuba, Kina och Nordkorea har starka inslag av socialistiska marknadsekonomier.
Den tidiga kapitalismen hade medfört ekonomisk ojämlikhet i samhället. Vid 1800-talets början hade den industriella revolutionen och kapitalismen lett till omänskliga arbetsförhållanden. Arbetarna fick extremt låga löner och inga rättigheter. De arbetade extremt långa timmar utan säkerhetsbestämmelser. Elitklassen av kapitalister blev rikare och arbetarklassen blev fattigare.
Socialismen uppstod som en reaktion på kapitalismens och den industriella revolutionens orättvisor.
I mitten av 1800-talet började fackföreningar bildas.
En tysk filosof vid namn Karl Marx började skriva om kapitalismens brister och exploateringen som blev resultatet av den. Han trodde att i ett industrisamhälle är det arbetarna som arbetade hårt för att generera välstånd, men denna rikedom gick till händerna på några kapitalister istället för att gå tillbaka till arbetarna för deras hårda arbete. Han sa att arbetarnas tillstånd aldrig skulle förbättras förrän profiten tas av kapitalisterna. Marx trodde att för att frigöra sig från kapitalisternas exploatering måste arbetarna bilda ett socialistiskt samhälle där all egendom var socialt kontrollerad. Genom sina skrifter förespråkade han en revolution som skulle få arbetarklassen att kollektivt äga produktionsmedlen.
Efter Marx' skrifter började olika länder experimentera med olika versioner av socialism.
Dessa kan särskiljas utifrån äganderätt, samt kontroll av produktionsprocessen.
Under en kapitalistisk ekonomi kontrollerar företag och privatpersoner produktionsmedlen, tillsammans med alla vinster. Under en socialistisk struktur kontrollerar en central myndighet de resurser som används i produktionsprocessen. Privat egendom är ovanlig, men där den finns är den i form av konsumentprodukter.
Medan ett kapitalistiskt system är beroende av beslut av oberoende personer som påverkar produktionsprocessen, styr en socialistisk struktur produktionsprocessen genom att reglera marknadssystemet.
| Kapitalism | Socialism | |
| Produktionsmedel | Produktionsmedel som ägs av privatpersoner | Produktionsmedel som ägs av staten eller kooperativ |
| Inkomstjämlikhet | Inkomst bestäms av fria marknadskrafter | Inkomsterna fördelas lika efter behov |
| Konsumentpriser | Priserna bestäms av utbud och efterfrågan | Priser fastställda av regeringen |
| Effektivitet och innovation | Den fria konkurrensen på marknaden uppmuntrar effektivitet och innovation | Statligt ägda företag har mindre incitament för effektivitet och innovation |
| Sjukvård | Sjukvård som tillhandahålls av den privata sektorn | Sjukvård tillhandahålls gratis eller subventionerad av staten |
| Beskattning | Begränsade skatter baserade på individuell inkomst | Höga skatter som krävs för att betala för offentliga tjänster |
Ja. Den största skillnaden är att socialism är förenlig med demokrati och frihet, medan kommunism innebär att skapa ett "jämställt samhälle" genom en auktoritär stat, som förnekar grundläggande friheter.
Några av socialismens egenskaper inkluderar:
1. Offentligt ägande - Produktions- och distributionsmedlen ägs, kontrolleras och regleras av allmänheten, antingen genom staten eller genom kooperativ. Det grundläggande motivet är inte att använda produktionsmedlen för vinst, utan snarare för social välfärds intresse.
2. Ekonomisk planering - En socialistisk ekonomi drivs inte av lagarna för utbud och efterfrågan. All ekonomisk verksamhet planeras och samordnas av en central planeringsmyndighet som vanligtvis är regeringen.
3. Jämlikt samhälle - Socialismen syftar till ett jämlikt samhälle där det inte finns några klasser. Helst borde alla människor inom en socialistisk ekonomi ha ekonomisk jämlikhet.
4. Tillhandahållande av grundläggande behov - I en socialistisk ekonomi tillhandahålls de grundläggande behoven – mat, tak över huvudet, kläder, utbildning, hälsa och sysselsättning – av regeringen utan någon diskriminering. Detta kan dock leda till att folk tror att de inte kan överleva utan regeringen, vilket skapar en perfekt miljö för framväxten av auktoritära regeringar.
5. Ingen konkurrens - Det finns ingen konkurrens på marknaden eftersom staten är den enda företagaren. För varje produkt kommer det bara att finnas en bastyp av varje produkt. Så man kan inte välja mellan olika märken. När du till exempel vill köpa en bil kan du välja mellan olika märken och modeller. Men i en socialistisk ekonomi kommer det bara att finnas en bil på marknaden för att tjäna det grundläggande transportbehovet. Staten fokuserar bara på tillhandahållandet av förnödenheter, vilket resulterar i ett begränsat konsumentval.
6. Priskontroll - I socialistiska ekonomier kontrolleras och regleras priserna på produkter av staten. Staten (eller regeringen) sätter både marknadspriset för konsumtionsvaror och redovisningspriset som hjälper chefer att fatta beslut om produktion av varor.
7. Social välfärd - Under ett socialistiskt system sker ingen exploatering av arbetarna. Staten tar hand om arbetarklassen genom anställningsskydd, minimilöner och fackliga erkännanderättigheter.
1. Demokratisk socialism - Detta är en socialistisk ekonomi där produktionsmedlen är socialt och kollektivt ägda eller kontrollerade, tillsammans med en demokratisk regering.
2. Marknadssocialism - Produktionsmedlen ägs av arbetare. Varor som produceras fördelas mellan arbetarna, medan eventuell överproduktion säljs på den fria marknaden. I denna typ av socialism styrs och regleras produktion och konsumtion av marknadskrafterna istället för staten.
3. Auktoritär statssocialism – Detta är en extrem typ av socialism där alla produktionsmedel ägs och kontrolleras av staten. Den förespråkar strikt lydnad mot staten av folket, även om det betyder att de bör avstå från sina rättigheter.
4. Revolutionär socialism - Den anser att det är omöjligt att ingjuta social förändring fredligt och övergången från kapitalism till socialism kan bara ske genom en revolution.
5. Utopisk socialism - Det används för att hänvisa till den första vågen av modern socialism. Det beskrivs ofta som presentationen av visioner och konturer för imaginära eller futuristiska idealsamhällen, där positiva ideal är huvudskälet till att föra samhället i en sådan riktning. Problemen med utopisk socialism är att den inte bryr sig om hur man kommer dit, därför kan den inte uppnås i verkligheten. Det är mer en vision än en konkret plan.
6. Libertär socialism - Den är också känd som fri socialism eller anti-auktoritär socialism eftersom den anser att centraliserat statligt ägande och kontroll över ekonomin är onödigt. Istället förespråkar den människors förmåga att direkt kontrollera de institutioner som kontrollerar dem, såsom skolor, arbetsplatser, samhälle och kultur.
7. Religiös socialism - Den bygger på religiösa värderingar. Många religiösa värderingar om det mänskliga samhället är i linje med socialistiska idéer och har använts för att förespråka socialism. Varje form av socialism som utvecklats inom en religion kan betecknas som religiös socialism.
8. Grön socialism - Den förenar socialistiskt tänkande med grön politik och förespråkar bevarande av naturresurser.
9. Fabian socialism - Den förespråkar uppnåendet av demokratisk socialism genom gradvisa reformer och andra fredliga medel, snarare än genom revolution.
Fördelar och nackdelar med socialism
Fördelar
Nackdelar
