En kemisk bindning är en kraft som verkar mellan två eller flera atomer för att hålla ihop dem som en stabil molekyl. Atomer av andra grundämnen än ädelgaser har instabil elektronisk konfiguration och deras yttersta skal är ofullständigt. De kan få, förlora eller dela elektroner för att uppnå en stabil elektronisk konfiguration av närmaste ädelgas.
I den här lektionen kommer vi att ta upp:
För att en atom ska uppnå stabil elektronisk konfiguration måste den ha -
Således involverar den kemiska sammansättningen av atomer omfördelning av elektroner för att uppnå en stabil elektronisk konfiguration. De tenderar att uppnå en stabil elektronisk konfiguration av närmaste ädelgas genom att:
Bildandet av en elektrovalent förening innebär överföring av valenselektroner från en atom (i allmänhet metallisk) till en annan atom (i allmänhet icke-metallisk).
Metallisk atom - förlorar elektroner och blir katjon, X − 1e − → X 1+
Icke-metallisk atom - tar upp elektroner och blir en anjon, Y + 1e − → Y 1−
Eftersom joner är motsatta laddade partiklar, attraherar de varandra för att bilda en elektrovalent förening.
Exempel 1: Natriumklorid (NaCl)
Elektronisk konfiguration av natriumatom [atomnummer 11] - 2, 8, 1
Elektronisk konfiguration av kloratom [atomnummer 17] - 2, 8, 7
Natriumatomen uppnår stabil elektronisk konfiguration av närmaste ädelgas - Neon genom att förlora en elektron från sitt valensskal och blir en positivt laddad jon Na 1+ . Kloratomen uppnår stabil konfiguration av närmaste ädelgas - Argon genom att få en elektron i dess valensskal och bli negativt laddad jon Cl − .
Na − 1 e − → Na 1+
[2, 8, 1] [2, 8]
Cl + le - → Cl 1−
[2, 8, 7] [2, 8, 8]
Na + Cl ⇒ Na 1+ Cl 1− ⇒ NaCl
Exempel 2: Magnesiumklorid ( MgCl2 )
Elektronisk konfiguration av magnesiumatom [atomnummer 12] - 2, 8, 2
Elektronisk konfiguration av kloratom [atomnummer 17] - 2, 8, 7
Magnesiumatomen uppnår stabil elektronisk konfiguration av närmaste ädelgas - Neon genom att förlora två elektroner från sitt valensskal och blir en positivt laddad jon Mg 2+ . Kloratomen uppnår stabil konfiguration av närmaste ädelgas - Argon genom att få en elektron i dess valensskal och bli negativt laddad jon Cl −.
För att acceptera de två elektronerna i Mg finns det två kloratomer. 
Mg − 2e − ⇒ Mg 2+ , 2Cl + 2e − ⇒ 2Cl −
Mg + 2Cl ⇒ Mg 2+ 2Cl 1− ⇒ MgCl 2
Vid kovalent bindning sker ömsesidig delning av elektroner mellan två par av atomer av icke-metalliska grundämnen och den sålunda bildade föreningen kallas en kovalent förening. Elektroner i valensskalet delas av atomerna i varje element så att varje atom får en stabil elektronisk konfiguration. Bindningen är enkel [-], dubbel[=] eller trippel[ = ] kovalent.
Exempel 1: Syre [O 2 ]
Syreatomen [atomnummer 8, elektronisk konfiguration 2, 6] behöver två elektroner för att uppnå en stabil oktettstruktur. Var och en av O-atomerna bidrar med två elektroner så att de har två delade elektronpar mellan sig vilket resulterar i bildandet av en dubbelkovalent bindning, O = O.
Exempel 2: Metan [CH 4 ]
En kolatom delar fyra elektronpar - ett med var och en av de fyra väteatomerna.
Polära och icke-polära kovalenta föreningar
| Icke-polära kovalenta föreningar | Polära kovalenta föreningar |
| Kovalenta föreningar sägs vara opolära när delade elektronpar är jämnt fördelade mellan de två atomerna. | Kovalenta föreningar sägs vara polära när delade elektronpar är ojämnt fördelade mellan de två atomerna. |
| Ingen avgiftsuppdelning sker. Den kovalenta molekylen är symmetrisk och elektriskt neutral. | Laddningsseparering sker. Atomen som attraherar elektroner starkare utvecklar en svag negativ laddning. |
| Exempel: H 2 , Cl 2 , O 2 , CH 4 | Exempel: H2O , NH3 , HCl HCl: Eftersom kloridjonen är mer elektronegativ än vätejon, så har kloridjonen delvis negativ karaktär medan väte har delvis positiv karaktär.  |
Egenskaper och jämförelse av elektrovalenta och kovalenta föreningar
| Elektrovalent förening | Kovalent förening |
| Föreningar bildas genom överföring av elektroner mellan atomer. | Föreningar bildas genom att dela elektroner mellan atomer. |
| Bildas som ett resultat av den stora skillnaden i elektronegativitet hos atomer. | Bildas som ett resultat av en liten skillnad i elektronegativitet hos atomer. |
| Hårda, kristallina fasta ämnen. | Vanligtvis vätskor eller gaser. |
| Reaktionerna är snabba och snabba. | Reaktionerna är långsamma. |
| De kan leda elektricitet i smält eller lösningstillstånd. | Kovalenta föreningar kan inte leda elektricitet. |
| Har hög smält- och kokpunkt. | Har låg smält- och kokpunkt. |
| Joner är involverade i bindningsbildning. | Atomer är involverade i bindningsbildning. |
