Back to the topics list

läsförståelse

Lärandemål

I slutet av den här lektionen bör du kunna:

• Definiera läsförståelse
• Beskriv faktorer som främjar läsförståelsen
• Förklara nivåer av läsförståelse

Läsförståelse är förmågan att bearbeta en text, förstå innebörden av texten och integrera den med det som redan är känt för läsaren. De grundläggande färdigheter som krävs för effektiv läsförståelse inkluderar:

• Att känna till betydelsen av olika ord.
• Förmågan att förstå betydelsen av ett ord i ett diskurssammanhang.
• Förmåga att följa passageorganisationen och att identifiera referenser och antecedent i den.
• Förmågan att komma med slutsatser från ett avsnitt om dess innehåll.
• Förmågan att identifiera passagens huvudtanke.
• Förmågan att svara på alla frågor som besvaras i avsnittet.
• Förmågan att identifiera de propositionella strukturer eller litterära anordningar som har använts i passagen.
• Förmågan att bestämma tonen i passagen.
• Den situationella stämningen, rumsliga och tidsmässiga referenspunkter, avsiktliga och tillfälliga böjningar och många fler.

En individs förmåga att förstå en text påverkas av deras förmåga och färdigheter att bearbeta information . Om det är svårt att känna igen ord lägger eleverna mycket av sin bearbetningskapacitet på att läsa enskilda ord. Detta stör i sin tur förmågan att de har att förstå vad de läser.

Det finns ett antal lässtrategier som förbättrar läsförståelsen såväl som slutsatser, inklusive att till och med förbättra ordförrådet, kritisk textanalys och öva på djupläsning.

Människor lär sig förståelse genom instruktion och utbildning, andra lär sig genom direkta erfarenheter. Skicklig läsning är beroende av förmågan att enkelt och snabbt känna igen ord. Det kan också bestämmas av en individs kognitiva utveckling, det vill säga (tankens konstruktionsprocesser).

Det finns specifika egenskaper som avgör framgången för en individs förståelse av en text. De inkluderar förkunskaper om ämnet, förmågan att dra slutsatser från övervakning av förståelse och metodiska frågeställningar som "Är det viktigt att läsa detta?", och välutvecklat språk.

Instruktioner för förståelsestrategi innebär ofta att man börjar med att hjälpa eleverna genom imitation och socialt lärande, där handledare förklarar modell både nerifrån och upp och uppifrån, genrestilar och gör eleverna bekanta med en komplexitet av textförståelse. Det andra steget efter contiguity-stadiet innebär en gradvis frigörelse av ansvaret där eleverna får individuellt ansvar att självständigt använda de strategier som de har lärt sig. Det sista steget innebär att guida eleverna mot ett självreglerat lärandetillstånd med mer och mer övning samt bedömning.

Läsförståelse hänvisar till förståelsenivån för ett meddelande eller en text. Denna förståelse uppstår ur en interaktion mellan de skrivna orden och det sätt på vilket de utlöser kunskap utanför en text. Förståelse kan också sägas vara en kreativ, mångfacetterad process som är beroende av 4 språkkunskaper, de är: fonologi, pragmatik, semantik och syntax. De sju väsentliga färdigheterna i läsning av förståelse är: avkodning, ordförråd, flyt, mening, sammanhållning och konstruktion, bakgrundskunskap och resonemang samt uppmärksamhet och arbetsminne.

Nivåer av läsförståelse

Det finns två nivåer av bearbetning som är involverade i läsförståelsen, de är den ytliga (lågnivå) bearbetningen samt den djupa (högnivå) bearbetningen. Den djupa bearbetningen involverar semantisk bearbetning medan den ytliga bearbetningen involverar fonemisk och strukturell igenkänning.

Lässtrategier

Det finns olika strategier som används för att lära ut läsning. Strategier är viktiga eftersom de bestämmer nivån på läsförståelse. Lässtrategier skiljer sig åt beroende på utmaningarna som: långa meningar, nya begrepp, okänt ordförråd och komplexa meningar. Att försöka hantera alla dessa utmaningar i ett enda försök kan vara svårt. Därför finns det ett behov av att skapa läsförståelsestrategier. Du bör notera att strategierna som diskuteras nedan bör passa inlärarens nivå, ålder, begåvning och förmåga. Några av de strategier som lärarna använder är: högläsning, fler läsövningar och grupparbete. Låt oss titta på fler lässtrategier:

• Ömsesidig undervisning. Denna strategi utvecklades på 1980-talet och den lär eleverna hur man förutsäger, förtydligar och sammanfattar innehållet i en text. Tillämpningen av strategier som att sammanfatta efter varje läst stycke har visat sig vara en effektiv strategi för att bygga elevernas förståelse. Tanken bakom denna strategi är att eleverna tenderar att utveckla starkare förståelsefärdigheter på egen hand förutsatt att läraren ger dem specifika mentala verktyg för att packa upp text.
• Instruktionssamtal. Detta kallas också för förståelse genom diskussion. De bidrar till att skapa högre tankemöjligheter för eleverna genom att främja estetiskt och kritiskt tänkande av texten. Forskning har visat att klassdiskussioner förbättrar elevernas förmåga att generera nya idéer och frågor.
• Textfaktorer. När vissa textfaktorer förstås blir det lättare för en elev att förstå text. Ett exempel på dessa faktorer är textens genre, som historisk fiktion, poesi eller biografier. Olika genrer har olika egenskaper för textstruktur. När dessa egenskaper väl är förstått blir det lättare för läsaren att förstå.
• Icke-verbala bilder. Det handlar om media som använder schemata för att skapa kopplingar till texten och väcka fantasin hos läsaren. Några viktiga exempel inkluderar: bilder, emoji och uttryckssymboler. Vissa av dessa funktioner kan också framkalla humor som kan vara bra för förståelse och minne.
• Visualisering. Detta innebär att man skapar en mental bild när man läser en text. Detta kan främjas genom att ställa sensoriska frågor. Läsare kan träna visualisering genom vad de hör, luktar, smakar eller känner.
• Partnerläsning. Denna strategi involverar läspar. Det innebär att en elev läser högt för en annan elev och sedan ställer frågor. Denna strategi är viktig eftersom den ger en flytande läsmodell och hjälper eleverna att lära sig avkodningsförmåga genom att ge feedback. Det ger också en chans för läraren att observera olika elevers förståelsenivå och ge individuell remediering.

Förståelsestrategier

Forskning har visat att mycket skickliga läsare använder sig av vissa strategier för att förstå text. Dessa strategier kan också användas av mindre skickliga läsare för att förbättra deras förståelse. Dessa strategier inkluderar:

• Dra slutsatser. Det handlar om att koppla ihop olika delar av en text som inte är direkt länkade för att komma fram till en rimlig slutsats.
• Planering och uppföljning. Detta innebär metoder som att förhandsgranska text, till exempel genom innehållsförteckningen eller dispositionen. Detta triggar läsarens mentala medvetenhet och kan hjälpa en läsare att sätta mål för läsningen.
• Ställa frågor. Detta är ett bra sätt att söka förtydligande inom områden som inte förstås och det förbättrar också förståelsen av en text som helhet.
• Att bestämma betydelse. Att peka ut idéer och budskap i en text som en läsare anser vara viktig är också bra för förståelsen. Att sammanfatta de viktiga idéerna hjälper till att främja textförståelsen.
• Visualisera. Läsare kan bilda visuella och mentala bilder efter att ha läst en text. Förmågan att visuellt ansluta till text är en strategi som främjar läsförståelsen.
• Att skapa kopplingar. Detta är ett kognitivt förhållningssätt som innebär att skapa en personlig koppling som personlig erfarenhet och tidigare lästa texter, med innehållet i en text för att skapa en djupare förståelse av texten.

Sammanfattning

Vi har lärt oss att:

• Läsförståelse är förmågan att bearbeta och förstå innebörden av en text.
• Förmågan att läsförståelse bestäms av förmågan att bearbeta information.
• Strategier som kritisk analys, visualisering och att ställa frågor kan förbättra läsförståelsen.
• Det finns två nivåer av bearbetning i läsförståelse: ytlig och djup.