Överföringen av matenergi från gröna växter (producenter) genom en serie organismer med upprepad ätning och uppätning kallas en näringskedja.
Här äts gräs av gräshoppan. Gräshoppan äts av en groda. Grodan äts av en orm och ormen äts av en hök/örn.
Varje steg i näringskedjan kallas en trofisk nivå . I exemplet ovan är gräs först, och örnen representerar den femte trofiska nivån. Energi förs upp i näringskedjan från en trofisk nivå till nästa. Men bara cirka 10 procent av den totala energin som lagras i organismer på en trofisk nivå överförs faktiskt till organismer på nästa trofisk nivå. Resten av energin används för metaboliska processer eller går förlorad till miljön som värme.
Tre viktiga funktioner som du kan notera i dessa kedjor är:
En näringskedja består av följande trofiska nivåer:
1. Producenter eller autotrofer: De är producenter av mat för alla andra organismer i ekosystemet. De är till stor del gröna växter och omvandlar oorganiskt material i närvaro av solenergi genom fotosyntesprocessen till kemisk energi (mat). Den totala hastigheten med vilken strålningsenergin lagras genom fotosyntesprocessen i gröna växter kallas brutto primärproduktion. Detta är också känt som total fotosyntes eller total assimilering. Från bruttoprimärproduktiviteten utnyttjas en del av växterna för sin egen ämnesomsättning. Den återstående mängden lagras av anläggningen som Netto Primärproduktion som är tillgänglig för konsumenterna.
2. Växtätare: De djur som äter växterna direkt kallas primärkonsumenter eller växtätare, t.ex. insekter, fåglar, gnagare och idisslare.
3. Köttätare: De är sekundära konsumenter om de livnär sig på växtätare och tertiära konsumenter om de använder köttätare som föda. t.ex. groda, hund, katt och tiger.
4. Allätare: Djur som äter både växter och djur t.ex. grisar, björnar och människor.
5. Nedbrytare: De tar hand om de döda resterna av organismer på varje trofisk nivå och hjälper till med återvinningen av näringsämnen t.ex. bakterier och svampar.
Förutom dessa finns det speciella matningsgrupper.
I naturen är näringskedjorna inte isolerade sekvenser utan de är sammankopplade med varandra. Ett nätverk av näringskedjor som är sammankopplade på olika trofiska nivåer i näringskedjan för att bilda ett antal matningsförbindelser kallas en näringsväv. Ett djur kan vara medlem i flera olika näringskedjor. Matnät är mer realistiska modeller av energiflödet genom ett ekosystem. Till exempel kan en orm livnära sig på en groda eller råtta, eller någon annan liten gnagare. Ett rådjur kan ätas av ett lejon eller en hyena.
