Om du var strandsatt på en ö och du bara fick ta med dig en sak, vad skulle det vara? Du skulle säkert ha hört den här frågan förut.
Jorden består till mer än 70 procent av vatten, så du kan föreställa dig att det finns många öar runt om i världen.
I den här lektionen ska vi utforska mer om ämnet ön. Vi kommer att lära oss
En ö är ett landområde som är helt omgivet av vatten och inte berör något land. Öar kan förekomma i hav, hav, sjöar eller floder.
Öar är ibland kända under olika namn. Mycket små öar såsom framväxande landfunktioner på atoller kan kallas holmar, skär, kaj eller nycklar. En ö i en flod eller en sjöö kan kallas en eyot eller ait, och en liten ö utanför kusten kan kallas en holm. Sedimentära öar i Gangesdeltat kallas rödingar. Mycket små öar kallas "holmar".
Den mest anmärkningsvärda skillnaden mellan en kontinent och en ö är deras storlek. Kontinenter kan sträcka sig över en enorm mängd landmassa och kan inkludera många länder - de kan också separeras av länder med avseende på fysiska och politiska gränser. Däremot har en ö den allmänna beskrivningen som en liten landmassa omgiven av vattendrag på varje sida.
En ö är ett kontinentalt land som är omgivet av vatten på alla dess sidor. Det finns olika namn beroende på storleken på denna mark och vattenkroppen som omger den. En kontinent är en stor landmassa som har specificerade geografiska gränser och är åtskilda av hav.
Kontinenter är också omgivna av vatten, men eftersom de är så stora anses de inte vara öar.
Det finns sex huvudtyper av öar - Continental, Oceanic, Tidal, Barrier, Coral och Artificiell.
Vissa öar bildas på kontinentalsockeln (mycket nära kustlinjen) och de är kontinentala öar. Andra bildas långt från kontinentalsockeln (i havet), och de är kända som oceaniska öar.
1. Kontinentalöarna
Kontinentalöar är helt enkelt outsänkta delar av kontinentalsockeln som är helt omgivna av vatten. De är kopplade till kontinentalsockeln. Det finns vatten mellan fastlandet och ön. Många av världens större öar är av kontinental typ. Till exempel är Storbritannien en kontinental ö eftersom den är ansluten till Europas kontinentalsockel. I det här exemplet är Europa fastlandet och Storbritannien är ön! Några andra exempel på kontinentala öar är Borneo, Java, Sumatra, Sakhalin, Taiwan och Hainan utanför Asien, Nya Guinea, Tasmanien och Kangaroo Island utanför Australien, Irland och Sicilien utanför Europa, Grönland, Newfoundland, Long Island och Sable Island utanför Nordamerika, och Barbados, Falklandsöarna och Trinidad utanför Sydamerika. Öarna i floder och sjöar är också kontinentala öar. Staden Paris, Frankrike, började som en bosättning på en ö i floden Seine.
En speciell typ av kontinentalö är Microcontinental Island, som skapas när en stor kontinental ö bryts av den huvudsakliga kontinentalsockeln men fortfarande förknippas med kontinenten. Exempel är Madagaskar och Socotra utanför Afrika, Kerguelenöarna, Nya Kaledonien, Nya Zeeland och några av Seychellerna.
2. Tidvattensö
En tidvattenö hänvisar till en bit mark som blir synlig vid lågvatten men är nedsänkt under högvatten. Förekomsten av en tidvattenö beror på tidvattenverkan. Den berömda ön Mont Saint-Michel, Frankrike är ett exempel på en tidvattenö.
3. Oceaniska öar
Oceaniska öar eller vulkaniska öar är de som stiger till ytan från golven i havsbassängerna. De sitter inte på en kontinentalsockel. Många oceaniska öar bildas av undervattensvulkaner som Hawaii i Stilla havet. En oceanisk ö bildas när en vulkan bryter ut djupt under havet och trycker havsbotten uppåt i ett berg. Ön ligger på toppen av det berget. Till skillnad från kontinentala öar växer oceaniska öar från oceanisk skorpa. Oceaniska öar är inte utspridda slumpmässigt runt det djupa havsvattnet utan ligger i linje längs tektoniska plattgränser där skorpan skapas eller subduceras.
4. Barriäröar
Dessa förekommer på grunt vatten och är ansamlingar av sand som avsatts av havsströmmar på kontinentalsockeln. Dessa utgör 15 % av all kustlinje i världen, inklusive större delen av kustlinjen i det kontinentala USA och Alaska, och förekommer även utanför vikar och de stora sjöarna. De kallas barriäröar eftersom de fungerar som barriärer mellan havet och fastlandet. De skyddar kusten från att eroderas av stormvågor och vindar. Vissa barriäröar är tillräckligt stabila för att stödja hus eller en flygplatsbana; andra är kortlivade, flyttas årligen av vinterstormar och återupprättas av våg- och tidvattenverkan.
5. Korallöar
De skiljer sig från både kontinentala öar och oceaniska öar genom att de är bildade av en gång levande varelser, korallerna, som koloniserar på plats för att bilda korallrev.
En atoll är en ö som bildats av ett korallrev som har växt på en eroderad och nedsänkt vulkanö. Revet stiger upp till vattenytan och bildar en ö. Atollen är typiskt ringformade med en central lagun. Exempel på atoller är Lineöarna i Stilla havet och Maldiverna i Indiska oceanen.
6. Konstgjorda öar
Vissa öar är konstgjorda eller konstgjorda. Ett exempel på detta är ön i Osaka Bay utanför den japanska ön Honshu där Kansai International Airport ligger.
En skärgård är en grupp öar. Öarna i skärgårdar kan vara oceaniska eller kontinentala. Japan och Aleuterna i Alaska är ögrupper. Indonesien är den största ögruppen i världen.
Antalet arter som finns på en ö bestäms av två huvudfaktorer som påverkar artens utrotningshastighet och invandringsnivå.
Öar närmare fastlandet är mer benägna att ta emot invandrare från fastlandet än de som ligger längre bort från fastlandet. Detta är "avståndseffekten".
"Storlekseffekten" speglar ett sedan länge känt samband mellan öns storlek och arternas mångfald. På mindre öar är risken för utrotning större än på större.
Således rymmer större öar fler däggdjursarter än mindre öar, medan öar längre bort från ett givet fastland uppvisar färre däggdjursarter än öar närmare fastlandet.
