Google Play badge

personlig budgetering


Budgetering är en del av personlig ekonomihantering som är processen för att säkerställa att en individ har tillräckligt med pengar för att uppfylla nuvarande och framtida behov och önskemål. Det är viktigt att hantera sina pengar på rätt sätt. Och detta görs genom effektiv budgetering.

Budgetering är processen att skapa en plan för att spendera dina pengar. Denna utgiftsplan kallas en budget. Budgetering hjälper till

Det är en specificerad lista över förväntade intäkter och utgifter som hjälper dig att planera för hur dina pengar ska spenderas eller sparas samt spåra dina faktiska utgiftsvanor.

Börja med att sätta upp realistiska mål för dina pengar. Fråga dig själv: Hur vill jag att min ekonomi ska se ut om ett år. Bestäm vad som är viktigt för dig inom tre tidshorisonter – kortsiktig, medellång och lång sikt, och börja där.

När du sätter upp ekonomiska mål, tänk på hur mycket du behöver spara och hur länge. Fundera sedan på hur du kommer att uppnå dessa besparingar. För de flesta innebär detta att man lägger ett fast belopp åt sidan varje månad, enligt deras löneschema.

Därefter måste du identifiera dina inkomster och utgifter. Det känns fantastiskt att få en lönecheck. Men ibland verkar det som att även när du har ett jobb kan du fortfarande upptäcka att du inte har tillräckligt med pengar för att köpa alla saker du vill ha. Var uppmärksam på var dina pengar kommer ifrån och var de går.

Lista ner alla dina inkomstkällor och belopp. Inkludera allt: löner efter skatt, provisioner, inkomst av egenföretagare, skatteförmåner för barn, pensioner, underhåll av barn, underhåll för makar och andra vanliga inkomster.

Skriv ner dina utgifter: Nu är det här inte lätt för de flesta. Det bästa sättet att göra detta är att hålla reda på hur mycket du spenderar på en månad. Om några av dina utgifter ändras avsevärt varje månad, uppskatta månadskostnaden med ett tremånadersgenomsnitt av den kategorins totala summa.

Utgifterna faller i två delar:

Jämför intäkter och kostnader för att ta reda på ditt kassaflöde. När du har summerat dina månatliga inkomster och utgifter, subtrahera utgiftssumman från inkomstsumman för att få skillnaden. Det är ett enkelt steg som kan avslöja mycket om dina utgiftsvanor. Om resultatet är ett positivt tal, grattis – du spenderar mindre än du tjänar. Om det är negativt är dina utgifter större än dina inkomster, och du måste trimma dem för att börja leva inom dina resurser.

När du väl vet dessa två saker kan du leta efter sätt att minska dina utgifter eller öka din inkomst för att avsätta en summa pengar som du har råd att spara.

Förstå behov och önskemål

När du kommer att spåra dina utgifter kommer du att upptäcka att en del av dina pengar används till saker du verkligen inte behöver. Istället kommer du att inse att du bara ville ha dem och oftast skulle ha köpt dem impulsivt.

Impulsutgifter är oplanerade utgifter; köpa saker som du kanske behöver eller inte behöver, eller spendera på en vara mer än du hade planerat.

Människor som kopplar sina utgifter till sina känslor spenderar mestadels impulsivt. Till exempel spenderar du när du är på gott humör som under en semesterperiod; du går på en shoppingtur för att höja ditt humör när du känner dig ledsen; använda shopping som en stress-buster. Alla dessa saker berövar dig din förmåga att göra kloka val mellan behov och önskemål. Du "behöver" en kopp kaffe men du "vill" ha det från Starbucks. Du "behöver" en bil för att pendla till jobbet men du "vill" köpa en dyr SUV istället för ett ekonomiskt fordon. Så, allt du köper kräver ett behov kontra en beräkning för att göra ett pengamässigt val.

Du bör begränsa utgifterna för dina önskemål så mycket som möjligt eller åtminstone undvika impulsiva utgifter för dina önskemål och planera för det i förväg.

Spara pengar

Alla måste lägga undan en del av sin inkomst. Det kan vara att betala för något specifikt som en semester, handpenning för att köpa ett hus eller för att täcka eventuella nödsituationer som kan dyka upp. För att hjälpa dig spara pengar bör du börja med att öppna ett personligt sparkonto hos din lokala bank.

Detta är till stor hjälp för att nå dina långsiktiga mål. Du är mindre benägen att spendera på impuls dessa pengar som du lägger undan på banken, och du kommer också att få ränta. Det betyder att summan du har sparat växer långsamt över tiden eftersom banken betalar dig en liten summa för att du har kvar dina pengar hos dem.

Du bör också inrätta en nödfond. Den allmänna regeln är att ha tre månaders levnadskostnader sparade på ett omedelbart sparkonto. Detta bör inkludera hyra, mat, skolavgifter och andra viktiga utgifter. Din akutfond innebär att du har en viss ekonomisk trygghet om något går fel. Efter att du har fått en nödfond bör du fortsätta att spara upp minst 10 % av dina inkomster varje månad eller så mycket du har råd med. Sätt upp dig själv sparmål och lägg undan tillräckligt för att köpa det du vill ha. Du kan också börja fundera på att investera dina pengar.

Designa en budget

Det första du måste se till är att dina utgifter inte överstiger din inkomst. Om så är fallet måste du se över dina utgiftsvanor igen för att skilja dina behov från önskemål. Du kanske måste skära ner några utgifter som underhållning, äta ute, använda taxi för pendling eller prenumeration. Identifiera vilka utgifter du kan skära ned för att finansiera några andra utgifter i din budget. Om det finns ett överskott måste du göra några val om vad du ska göra med de extra pengarna och kanske vill lägga till dem i ditt sparande tills vidare.

En bättre praxis är "betala dig själv först" – det är att avsätta en fast del av din inkomst som sparande varje månad. Automatiska överföringar till sparkonto varje gång du får betalt är ett bra sätt att säkerställa att detta belopp läggs till ditt sparande redan innan du ser det.

Det finns inget fast antal som alla ska spara varje månad. Det beror helt på varje persons inkomstnivå, livsstadium och ekonomiska mål etc.

Olika typer av budgetar

1. Tidsbaserad budget: En tidsbaserad budgetplan är alla räkningar som måste spåras inom en viss tid, till exempel veckovis, månadsvis eller årligen.

2. Budget med endast kontanter: En budget med endast kontanter innebär att du endast kommer att använda kontanter för att betala alla dina räkningar och andra diskretionära utgifter. Detta är även känt som en kuvertmetod där du fysiskt delar upp dina pengar i olika kuvert. Detta kommer definitivt att hjälpa dig att stoppa överutgifter i livsmedelsbutiker, vilket vanligtvis händer när du drar ett kort.

3. Överlevnadsbudget: En överlevnadsbudget är i grunden en plan för dina mest grundläggande förnödenheter i livet, såsom mat, tak över huvudet, kläder och transport. I händelse av arbetsförlust, medicinsk nödsituation eller dödsfall i familjen kan du tillfälligt behöva skära bort alla icke-nödvändiga utgifter. Det bästa sättet att ta reda på om du kan överleva i en sådan nödsituation är att ha en reservplan med en överlevnadsbudget.

4. Budget för speciella evenemang: En budget för speciella evenemang är en plan för att täcka utgifterna relaterade till speciella evenemang i ditt liv, t.ex. bröllop, att starta ett sidoliv, köpa ett nytt hem, pension, etc. Denna typ av budget är för långsiktig mål.

5. Skuldfri budget: Detta hjälper dig att få mer kontroll över din ekonomi. Fokus är att komma ur eller undvika skulder, genom att spendera mindre än du tjänar. Det handlar om att helt enkelt lista ut de 2-3 problemområdena där utgifterna är diskretionära men har en oproportionerlig effekt på din ekonomi. Till exempel äta ute, köpa kläder eller ta dyra semestrar. Budgetering innebär att ställa in ett högsta belopp som du skulle vilja spendera under månaden på var och en av dessa problemkategorier. Med tiden kommer du att kunna få ner det beloppet, spendera mindre och styra de extra pengarna till att betala ner skulder eller bygga upp besparingar.

6. Budget för ekonomisk frihet: Detta är användbart när du planerar på längre sikt. Strategin "Betala dig själv först" används i budgeten för ekonomisk frihet. I detta avsätter du en viss andel av din inkomst, säg 10 % eller 30 %, och spenderar sedan det återstående förnuftigt. Det enklaste och mest effektiva sättet att göra detta på är att automatisera din ekonomi. Du behöver inte fokusera på enskilda utgiftskategorier eller spåra varje faktura. Om du känner att du har lite kvar i slutet av månaden kan du tänka på att öka andelen sparande.

7. Noll-baserad budget: Detta är användbart för nybörjare och vana över-spenders. Den enkla regeln är att utgifter aldrig ska vara mer än din inkomst dvs inkomst minus utgifter (inklusive sparande/investeringar) ska vara lika med noll i slutet av månaden.

8. 50-20-30 budget: Du kan också följa denna enkla 50-30-20-regel för att bygga en budget genom att använda tre utgiftskategorier:

Snabba tips för att göra budgetering enkelt

1. Sätt upp mål som är detaljerade, tydliga och motiverande.

2. Spåra dina utgifter till sista cent.

3. Blanda inte ihop önskemål med behov. Att äta hälsosamt är ett behov men att äta en femrätters middag på ett femstjärnigt hotell är ett behov.

4. Titta på de mindre utgifterna som du gör då och då. Du kanske blir förvånad över att de uppgår till ett stort belopp i slutet av månaden.

5. Kontrollera dina begär att hänge sig. Bara för att du fick en bonus eller lite extra pengar betyder det inte att du måste hitta ett sätt att spendera dem. Det är bättre att spara eller investera en del av det.

6. Byt ut kredit-/betalkort mot kontanter. Sätt kreditkortssaldot till noll. Arbeta för att betala av det omedelbart.

7. Prioritera sparandet genom att automatisera överföringen med varje lönecheck.

8. Ta dig tid att kontrollera din budget varje dag. Detta hjälper dig att hålla dig till budgeten.

9. Arbeta med att hitta sätt att spara på dina dagliga utgifter. Ett bra sätt är att ta reda på de bästa erbjudandena i din ort.

10 Fortsätt lära dig om budgetering.​

Download Primer to continue