I den här lektionen kommer du att lära dig om:
Öknar är vanligtvis områden som får extremt lite regn. De får vanligtvis 25 cm eller mindre regn per år. Ungefär en tredjedel av jordens yta är täckt av öken. Den ursprungliga betydelsen av ordet öken är "en övergiven plats". De kännetecknas av en generell brist på vatten. De har torr jord, lite eller inget ytvatten och hög avdunstning. Stora berg som sandhögar som samlas i en öken kallas sanddyner.
Sanddyner
Öknar är extremt torra med mycket låg luftfuktighet. De har ingen "filt" som hjälper till att isolera marken. Som ett resultat blir de mycket varma under dagen men kan snabbt bli kalla när solen går ner. Vissa öknar kan nå temperaturer på långt över 38 °C under dagen och sedan sjunka under fryspunkten (0 °C) under natten.
Även om de flesta öknar, såsom Sahara i Nordafrika och öknarna i sydvästra USA, Mexiko och Australien, förekommer på låga breddgrader, förekommer en annan typ av öken, kalla öknar, i bassäng- och utbredningsområdena i Utah och Nevada samt i delar av västra Asien. Ökenbiomen finns på alla kontinenter utom Europa.
Öken som får regn som sin huvudsakliga nederbördsform kallas heta öknar medan de som får snö som sin huvudsakliga nederbördsform kallas kalla öknar. Många av de isfria regionerna i Arktis och Antarktis är kända som polaröknar. Endast cirka 20 % av öknarna på jorden är täckta av sand.
Den största kalla öknen på jorden är Antarktis. Den största varma öknen på jorden är Sahara. Den täcker över 3 miljoner kvadratkilometer. Saharaöknen ligger i norra Afrika och sträcker sig över 12 olika länder. Arabiska öknen i Mellanöstern är den näst största varma öknen på jorden. Andra stora öknar inkluderar Gobiöknen i Asien, Kalahariöknen i Afrika, Patagoniska öknen i Sydamerika, Stora Victoriaöknen i Australien, Syriska öknen i Mellanöstern och Stora Basinöknen i Nordamerika.
Het öken kontra kall öken
| Het öken | Kall öken |
| Det syftar på en öken med ett extremt varmt klimat. | Det syftar på en öken med ett extremt kallt klimat. |
| Har hög temperatur. | Har låg temperatur. |
| Heta öknar finns i de tropiska och subtropiska regionerna (kontinenternas västkuster). | Kalla öknar finns mestadels i tempererade regioner på högre breddgrader. |
| Den har hög sol och sandjord. | Det har is och snö på marken. |
| Den är röd eller orange till färgen. | Den är grå till färgen. |
| Nederbördsnivåerna är generellt lägre än i kalla öknar. | De tenderar att ha högre nederbördsnivåer än heta öknar. |
| Avdunstningen är högre än nederbörden. | Nederbörden är högre än avdunstningen. |
| Belägen vid Kräftans och Stenbockens vändkrets. | Belägen norr om Kräftans vändkrets och söder om Stenbockens vändkrets. |
| Vanligt förekommande djur inkluderar fennecrävar, kameler, ormar, prärievargar etc. | Vanligt förekommande djur inkluderar isbjörnar, rådjur, jackrabbits, kängururåttor, fickmöss, grävlingar etc. |
| Vegetationen är mycket sällsynt och består mestadels av marknära buskar och korta träd med vedartad växtlighet. | Vegetationen är utspridd med nålliknande blad. |
| Exempel: Sahara, Arabian, Thar, Kalahari. | Exempel: Antarktis, Grönland, Iran, Turkestan, norra och västra Kina. |
Ökenbiom kan klassificeras enligt flera egenskaper. Det finns fyra huvudtyper av öknar:
1. Subtropiska öknar - Subtropiska öknar är varma och torra året runt. Dessa är de hetaste öknarna. De finns i Asien, Australien, Afrika samt Nord- och Sydamerika. Subtropiska öknar är mycket varma och torra på sommaren och svalare men fortfarande torra på vintern. Regn faller i korta periodar. Luften är så varm och torr i dessa öknar att regn ibland avdunstar innan det ens hinner nå marken. Jordmånen i subtropiska öknar är vanligtvis antingen sandig eller grov och stenig.
Växter och djur i subtropiska öknar måste kunna motstå höga temperaturer och brist på fukt. Buskar och små träd i den subtropiska öknen har vanligtvis löv anpassade för att behålla fukt. Djur i subtropiska öknar är vanligtvis aktiva på natten när det är svalare.
2. Kustöknar – Kustöknar förekommer i svala till varma områden längs kusten. De har svala vintrar och långa, varma somrar. Kustöknar finns på västkusten av kontinenter mellan 20° och 30° latitud. Vindar från kusten blåser i ett östligt mönster och hindrar fukten från att röra sig upp på land. Namiböknen i Afrika och Atacamaöknen i Chile är kustöknar.
3. Kalla vinteröknar – Kalla vinteröknar är också kända som halvtorra öknar. De har långa, torra somrar och kalla vintrar med lite regn eller snö. I USA är Great Basin, Coloradoplatån och Röda öknen alla kalla vinteröknar. Andra kalla vinteröknar inkluderar Gobiöknen i Kina och Mongoliet och Patagoniaöknen i Argentina. Bristen på nederbörd i kalla vinteröknar orsakas ofta av regnskuggeffekten. Regnskuggeffekten uppstår när en hög bergskedja hindrar fukt från att nå ett område. Himalayabergen hindrar regn från att nå Gobiöknen.
4. Polaröknar – Polaröknar finns i Arktis och Antarktis. Liksom varmare öknar får de också väldigt lite nederbörd. Trots de extrema förhållandena är öknar hem för en mängd väl lämpade växt- och djurliv.
Endast vissa typer av växter kan överleva den hårda miljön i öknen. Dessa inkluderar kaktusar, gräs, buskar och några korta träd. Du kommer inte att se många höga träd i öknen. De flesta av dessa växter har ett sätt att lagra vatten i sina stjälkar, blad eller stammar så att de kan överleva länge utan vatten. De tenderar också att sprida sig från varandra och ha ett stort rotsystem så att de kan samla upp allt vatten som möjligt när det regnar. Många ökenväxter är beväpnade med vassa taggar och nålar för att skydda dem från djur.
Djur har anpassat sig för att överleva i öknen trots dess extrema temperaturer och brist på vatten. Många av djuren är nattaktiva – de sover under dagens hetta och kommer ut när det är svalare på natten. Dessa djur sover i hålor och tunnlar under marken under dagen för att hålla sig svala. Ökendjur inkluderar meerkater, kameler och reptiler som hempadda, skorpioner och gräshoppor.
Djur som lever i öknen har också anpassat sig till att behöva lite vatten. Många får allt vatten de behöver från maten de äter. Andra djur lagrar vatten som de kan använda senare. Kamelen lagrar fett i sin puckel medan andra djur lagrar reserver i sina svansar.
Eftersom öknen är så torr mal vinden småsten och sand till damm. Ibland kan en kraftig vindstorm samla ihop detta damm till en enorm storm. Dammstormar uppstår när vinden plockar upp damm från ytan. Dammstormar kan vara över 1,6 kilometer höga och så tjocka med damm att man inte kan andas. De kan också färdas över 160 kilometer.
Ökenområdet i världen blir större. Ökenspridning är öknens utbredning till omgivande områden. Det sker vanligtvis i utkanten av öknar och orsakas av en mängd olika faktorer. Det finns många orsaker till att öknar sprider sig:
Ökenspridning är ett betydande globalt ekologiskt och miljömässigt problem. De huvudsakliga regioner som för närvarande hotas av ökenspridning är Sahelregionen som ligger söder om Saharaöknen i Afrika, delar av östra, södra och nordvästra Afrika, samt stora områden i Australien, södra Centralasien och centrala Nordamerika.
Torrmarker upptar ungefär 40–41 % av jordens landyta och är hem för mer än 2 miljarder människor. Det har uppskattats att cirka 10–20 % av torrmarkerna redan är degraderade, att den totala ytan som påverkas av ökenspridning är mellan 6 och 12 miljoner kvadratkilometer, att cirka 1–6 % av invånarna i torrmarker bor i ökenområden och att en miljard människor hotas av ytterligare ökenspridning.
Effekter av ökenspridning
År 1977 var de globala konsekvenserna av ökenspridning ämnet för en FN-konferens om ökenspridning
Vilka åtgärder kan vidtas för att förhindra ökenspridning?
