I den här lektionen får du lära dig om:
Öknar är vanligtvis områden som får extremt låga mängder regn. De får i allmänhet 10 tum eller mindre regn på ett år. Ungefär en tredjedel av jordens yta är täckt av öken. Den ursprungliga betydelsen av ordet öken är "en övergiven plats". De kännetecknas av en generell brist på vatten. De har torr jord, lite eller inget ytvatten och hög avdunstning. Stora berg som högar av sand som samlas i en öken kallas sanddyner.
Sanddyner
Öknar är extremt torra med mycket låg luftfuktighet. De har ingen "filt" som hjälper till att isolera marken. Som ett resultat blir de väldigt varma under dagen men kan snabbt bli kalla när solen går ner. Vissa öknar kan nå temperaturer på långt över 100°F under dagen och sedan sjunka under fryspunkten (32°F) under natten.
Även om de flesta öknar, såsom Sahara i Nordafrika och öknarna i sydvästra USA, Mexiko och Australien, förekommer på låga breddgrader, förekommer en annan sorts öken, kalla öknar, i bassäng- och utbredningsområdet i Utah och Nevada och i delar av västra Asien. Ökenbiomet finns på alla kontinenter utom Europa.
Öken som får regn som huvudform av nederbörd kallas heta öknar medan de som får snö som sin huvudsakliga nederbördsform kallas kalla öknar. Många av de isfria områdena i Arktis och Antarktis är kända som polära öknar. Endast cirka 20 % av öknarna på jorden är täckta av sand.
Den största kalla öknen på jorden är Antarktis. Den största varma öknen på jorden är Sahara. Den täcker över 300 miljoner kvadratkilometer. Saharaöknen ligger i norra Afrika och spänner över 12 olika länder. Arabiska öknen i Mellanöstern är den näst största varma öknen på jorden. Andra stora öknar inkluderar Gobiöknen i Asien, Kalahariöknen i Afrika, Patagoniska öknen i Sydamerika, Stora Victoriaöknen i Australien, Syriska öknen i Mellanöstern och Great Basin Desert i Nordamerika.
Varm öken kontra kall öken
| Het öken | Kall öken |
| Det syftar på en öken med ett extremt varmt klimat. | Det syftar på en öken med ett extremt kallt klimat. |
| Har hög temperatur. | Har låg temperatur. |
| Heta öknar finns i de tropiska och subtropiska regionerna (kontinenternas västra kuster). | Kalla öknar finns mestadels i tempererade områden på högre breddgrader. |
| Den har hög sol och sandig jord. | Det har is och snö på marken. |
| Den är röd eller orange till färgen. | Den är grå till färgen. |
| Nederbördsnivåerna är generellt sett lägre än i kalla öknar. | De tenderar att ha högre nederbördsnivåer än varma öknar. |
| Avdunstning är högre än nederbörd. | Nederbörden är högre än avdunstning. |
| Beläget vid Kräftans vändkrets och Stenbockens vändkrets. | Beläget norr om Kräftans vändkrets och söder om Stenbockens vändkrets. |
| Vanligt förekommande djur inkluderar fennec-rävar, kameler, ormar, prärievargar, etc. | Vanligt förekommande djur inkluderar isbjörnar, rådjur, jackrabbits, kängururttor, fickmöss, grävlingar, etc. |
| Vegetationen är mycket sällsynt och omfattar mestadels marknära buskar och korta vedartade träd. | Vegetationen är spridd med nålliknande löv. |
| Exempel: Sahara, Arabian, Thar, Kalahari. | Exempel: Antarktis, Grönland, Iran, Turkestan, norra och västra Kina. |
Ökenbiomer kan klassificeras enligt flera egenskaper. Det finns fyra huvudtyper av öknar:
1. Subtropiska öknar - Subtropiska öknar är varma och torra året runt. Dessa är de hetaste öknarna. De finns i Asien, Australien, Afrika och Nord- och Sydamerika. Subtropiska öknar är mycket varma och torra på sommaren och svalare men fortfarande torra på vintern. Nederbörden sker i korta skurar. Luften är så varm och torr i dessa öknar att regn ibland avdunstar innan det ens har en chans att träffa marken. Jorden i subtropiska öknar är vanligtvis antingen sandig eller grov och stenig.
Växter och djur i subtropiska öknar måste klara de varma temperaturerna och bristen på fukt. Buskar och små träd i den subtropiska öknen har vanligtvis löv anpassade för att behålla fukten. Djur i subtropiska öknar är vanligtvis aktiva på natten när det är svalare.
2. Kustöknar – Kustöknar förekommer i svala till varma områden längs kusten. De har svala vintrar och långa, varma somrar. Kustöknar ligger på kontinenternas västkuster mellan 20° och 30° latitud. Vindar utanför kusten blåser i ett östligt mönster och hindrar fukten från att flytta in på marken. Namiböknen i Afrika och Atacamaöknen i Chile är kustöknar.
3. Kalla vinteröknar – Kalla vinteröknar är också kända som halvtorra öknar. De har långa, torra somrar och kalla vintrar med lite regn eller snöfall. I USA är Great Basin, Coloradoplatån och Red Desert alla kalla vinteröknar. Andra kalla vinteröknar inkluderar Gobiöknen i Kina och Mongoliet och Patagoniska öknen i Argentina. Bristen på nederbörd i kalla vinteröknar orsakas ofta av regnskuggeffekten. Regnskuggeffekten uppstår när en hög bergskedja hindrar fukt från att nå ett område. Himalayabergen hindrar nederbörden från att nå Gobiöknen.
4. Polaröknar – Polaröken finns i områdena Arktis och Antarktis. Liksom varmare öknar får de också väldigt lite nederbörd. Trots de extrema förhållandena är öknarna hem för en rad väl lämpade växt- och djurliv.
Endast vissa typer av växter kan överleva den hårda miljön i öknen. Dessa inkluderar kaktusar, gräs, buskar och några korta träd. Du kommer inte att se många höga träd i öknen. De flesta av dessa växter har ett sätt att lagra vatten i sina stjälkar, löv eller stammar så att de kan överleva länge utan vatten. De tenderar också att breda ut sig från varandra och har ett stort rotsystem så att de kan samla upp allt möjligt vatten när det regnar. Många ökenväxter är beväpnade med vassa ryggar och nålar för att skydda dem från djur.
Djur har anpassat sig för att överleva i öknen trots dess extrema temperaturer och brist på vatten. Många av djuren är nattaktiva – de sover under hettan på dagen och kommer ut när det är svalare på natten. Dessa djur sover i hålor och tunnlar under marken under dagen för att hålla sig svala. Ökendjur inkluderar surikater, kameler och reptiler som hempadda, skorpioner och gräshoppor.
Djur som lever i öknen har också anpassat sig till att behöva lite vatten. Många får allt vatten de behöver från maten de äter. Andra djur lagrar vatten som de kan använda senare. Kamelen lagrar fett i sin puckel medan andra djur lagrar reserver i sina svansar.
Eftersom öknen är så torr kommer vinden att mala småsten och sand till damm. Ibland kommer en stor vindstorm att samla upp detta stoft till en enorm storm. Dammstormar uppstår när vinden tar upp damm från ytan. Dammstormar kan vara över 1 mil höga och så tjocka av damm att du inte kan andas. De kan resa över tusen mil också.
Ökenområdet i världen blir allt större. Ökenspridning är utvidgningen av öknen till de omgivande områdena. Det händer vanligtvis i utkanten av öknar och orsakas av en mängd olika faktorer. Det finns många orsaker till att öknar sprider sig:
Ökenspridning är ett betydande globalt ekologiskt och miljömässigt problem. De huvudsakliga regioner som för närvarande hotas av ökenspridning är Sahel-regionen som ligger söder om Saharaöknen i Afrika, delar av östra, södra och nordvästra Afrika och stora områden i Australien, södra Centralasien och centrala Nordamerika.
Torrmarker upptar cirka 40-41 % av jordens landyta och är hem för mer än 2 miljarder människor. Det har uppskattats att cirka 10–20 % av torrmarkerna redan är försämrade, den totala yta som påverkas av ökenspridning är mellan 6 och 12 miljoner kvadratkilometer, att cirka 1–6 % av invånarna i torrmarkerna bor i ökenbefolkade områden, och att en miljarder människor hotas av ytterligare ökenspridning.
Effekter av ökenspridning
1977 var de globala konsekvenserna av ökenspridning föremål för en FN-konferens om ökenspridning
Vilka åtgärder kan vidtas för att förhindra ökenspridning?
