En storm är varje stört tillstånd i en miljö eller i en astronomisk kropps atmosfär som särskilt påverkar dess yta, och som starkt antyder hårt väder. Det kan kännetecknas av betydande störningar av normala förhållanden såsom stark vind, tromber, hagel, åska och blixtar (ett åskväder), kraftig nederbörd (snöstorm, regnstorm), kraftigt underkylt regn (isstorm), starka vindar (tropisk cyklon, vindstorm). ), eller vind som transporterar något ämne genom atmosfären som i en dammstorm, snöstorm, sandstorm, etc.
Stormar, ett naturfenomen orsakat av våldsamma atmosfäriska störningar som inträffar över land och vatten, utgör ett stort potentiellt hot mot hela jordens befolkning på grund av deras utbredning, storleken på ödelagda områden och omfattningen av de resulterande skadorna.
Det engelska ordet kommer från ordet "sturmaz" som betyder "brus, tumult".
Stormar skapas när ett lågtryckscentrum utvecklas med högtryckssystemet som omger det. Denna kombination av motsatta krafter kan skapa vindar och resultera i bildandet av stormmoln som cumulonimbus. Små lokaliserade områden med lågt tryck kan bildas från varm luft som stiger upp från het mark, vilket resulterar i mindre störningar som dammjäklar och virvelvindar.
En stormflod är en höjning av havsnivån som inträffar under tropiska cykloner, intensiva stormar även känd som tyfoner eller orkaner.
1. Snöstorm – En snöstorm är en kraftig snöstorm som kännetecknas av starka ihållande vindar på minst 56 km/h (35mph) och som varar under en längre tid – vanligtvis 3 timmar eller mer. En snöstorm är ett väderförhållanden där snö inte faller utan lös snö på marken lyfts och blåser av starka vindar.
2. Bombcykloner – Detta är en snabb fördjupning av ett cykloniskt lågtrycksområde på mitten av latituden, som vanligtvis förekommer över havet, men kan inträffa över land. Vindarna som upplevs under dessa stormar kan vara lika kraftiga som en tyfon eller orkan.
3. Kuststorm – Stora vindvågor och/eller stormflod som slår mot kustzonen kallas kuststorm. Deras effekter inkluderar kusterosion och kustnära översvämningar.
4. Derecho – Derechos är snabbrörliga band av åskväder med destruktiva vindar. Vindarna kan vara lika starka som de som finns i orkaner eller till och med tornados! Till skillnad från orkaner och tornados följer dessa vindar raka linjer. Dessa vindstormar tenderar att bildas under sen vår och sommar.
5. Dammdjävul – Dammjävlar är små, uppåtroterande luftpelare som vi kan se på grund av damm och skräp som de plockar upp från marken.
6. Dammstorm – En dammstorm är en vägg av damm och skräp som blåses in i ett område av starka vindar från åskväder. Den dammvägg som skapas av en dammstorm kan vara mil lång och flera tusen fot hög. Dammstormar inträffar på många platser runt om i världen. De flesta av världens dammstormar inträffar över Mellanöstern och Nordafrika.
7. Brandstorm – En eldstorm är en enorm och destruktiv brand som producerar sitt eget vindsystem. Det är en naturlig händelse som utvecklas under några av de mest betydande skogsbränderna och skogsbränderna. En eldstorm skapas som ett resultat av "skorstenseffekten" eftersom värmen från den ursprungliga elden drar in mer och mer av den omgivande luften.
8. Kuling – En extratropisk storm med ihållande vindar mellan 34-48 knop (39-55 mph eller 63-90 km/h).
9. Hagelstorm – En typ av storm där iskulor, kallade hagel, faller från himlen. Hagelväder förekommer vanligtvis under vanliga åskväder.
10. Hypercane – En hypercane är en extrem typ av tropisk cyklon som bildas i extremt varma vatten (cirka 50°C/122°F). Denna temperaturökning orsakas vanligtvis av supervulkanutbrott, omfattande global uppvärmning eller en stor komet eller asteroidnedslag. Denna storm har en registrerad vindhastighet på 247 mph (397 km/h).
11. Isstorm – Isstormar är en av de farligaste formerna av vinterstormar. En isstorm är en typ av vinterstorm som kännetecknas av underkylt regn, även känd som en glasyrhändelse. US National Weather Service definierar en isstorm som en storm som resulterar i ackumulering av minst 0,25 tum (6,4 mm) is på utsatta ytor.
12. Microburst – En lokaliserad kolumn av sjunkande luft (neddrag) inom ett åskväder och vanligtvis mindre än eller lika med 2,5 miles i diameter. Mikroburst kan orsaka omfattande skador på ytan och kan i vissa fall vara livshotande. Det finns två primära typer av mikroburst - 1) våta mikroburst och 2) torra mikroburst. Våta mikroskurar åtföljs av betydande nederbörd.
13. Havsstorm eller havsstorm – Stormförhållanden ute till havs definieras som att de har ihållande vindar på 48 knop (55 mph eller 90 km/h) eller mer.
14. Snöstorm – Ett kraftigt snöfall som ackumuleras med en hastighet av mer än 5 centimeter (2 tum) per timme som varar i flera timmar.
15. Squall – En plötslig vindhastighetsökning med minst 16 knop (30 km/h) eller mer, under en minut eller längre. Den innehåller flera kortare vindhastighetsändringar eller vindbyar. En squall kallas ofta för väderfenomenet som åtföljer den, som regn, hagel eller åska. Plötslig vindökning på minst 16 knop (30 km/h) eller mer ihållande i minst en minut.
16. Åskväder – Ett åskväder är en typ av storm som genererade både blixtar och åska. Det åtföljs normalt av nederbörd. Åskväder förekommer över hela världen, med den högsta frekvensen i tropiska regnskogsregioner där det finns förhållanden med hög luftfuktighet och temperatur tillsammans med atmosfärisk instabilitet. Åskväder uppstår när höga nivåer av kondens bildas i en volym av instabil luft som genererar djup, snabb, uppåtgående rörelse i atmosfären.
17. Tornado – En tromb är en våldsamt roterande luftpelare som sträcker sig från ett åskväder till marken. Vanligtvis är dess utseende som ett mörkt, trattformat moln. Ofta föregås tornados av eller förknippas med åskväder och ett väggmoln. De kallas ofta för de mest destruktiva stormarna.
18. Tropisk cyklon – Tropisk cyklon, även kallad tyfon eller orkan, är en intensiv cirkulär storm som har sitt ursprung över varma tropiska hav och kännetecknas av lågt atmosfärstryck, kraftiga vindar och kraftigt regn.
19. Vindstorm — En storm markerad av kraftig vind med liten eller ingen nederbörd.
1. En temperatursänkning – Om det antingen sker en gradvis eller kraftig nedgång från varmt till svalt, kan det tyda på att en storm närmar sig snabbt. Detta beror på att den varma, fuktiga luften underifrån kolliderar med den kalla, torra luften ovanifrån. När detta händer skapar det de optimala förutsättningarna för stormar att bildas, varför det finns många nattliga åskväder på sommaren.
2. Stora, böljande moln – Stora, böljande moln som fortsätter att växa när dagen blir varmare kallas cumulusmoln. De är ett vanligt sommarmoln och växer vanligtvis i snabbare takt vertikalt än horisontellt. När kollisionen av varma och kalla temperaturer når jämvikt med den omgivande luften, planar toppen av cumulusmolnet ut och blir mörkt.
3. Ett fall i atmosfärstrycket - Om barometertrycket minskar, signalerar det försämring av vädret, vilket resulterar i stormar vanligtvis cirka 12 till 24 timmar senare.
4. Mörkning av molnen - Moln som indikerar att en storm kan komma är kanske inte alltid svarta. Ibland kan de ha olika nyanser av grönt, gult och till och med lila. Molnen blir mörka och tjocka att de utplånar solen, vilket betyder att en storm kommer.
5. Ett väderprogram förutspår det - Ett säkert tecken på att en storm kommer är om ditt lokala väderprogram förutspår det.
