Korstågen var en serie religionskrig som initierades, stöddes och ibland leddes av den latinska kyrkan under medeltiden. De mest kända korstågen var kampanjerna i östra Medelhavet som syftade till att återvinna det heliga landet från muslimskt styre, men begreppet "korståg" används även för andra kyrkligt sanktionerade kampanjer. Dessa utkämpades av en mängd olika skäl, inklusive undertryckandet av hedendom och kätteri, lösning av konflikter mellan rivaliserande romersk-katolska grupper, eller för politiska och territoriella fördelar.
Idén om ett korståg utvecklades på 1000-talet som ett svar på de muslimska erövringarna, som hade nått delar av det bysantinska riket inklusive viktiga kristna heliga platser i Mellanöstern. År 1095 utropade påven Urban II det första korståget med målet att återföra dessa länder till kristen kontroll. Hans kallelse möttes med entusiasm av både riddare och allmoge, till stor del på grund av löftet om andliga förtjänster och utsikterna till territoriell vinst eller ekonomisk fördel.
Mellan 1000- och 1500-talen lanserades flera korståg. De mest anmärkningsvärda är:
Korstågen hade långtgående politiska, ekonomiska och sociala konsekvenser. De underlättade integrationen av Västeuropa i en större ekonomisk ram, som omfattade Medelhavet och Mellanöstern. Korstågen förvärrade också kristna-muslimska relationer men främjade kulturutbyten och kunskapsöverföring mellan öst och väst. Till exempel bevarades många antika grekiska texter och återintegrerades så småningom i Västeuropa på grund av dessa interaktioner.
Dessutom hade korstågen betydande inverkan på påvedömets makt, och hjälpte till att stärka påvens auktoritet. De ledde också till skapandet av militära ordnar såsom tempelriddarna, riddarnas sjukhusherrar och de tyska riddarna. Dessa ordnar spelade nyckelroller i europeisk politik och ekonomi under hela medeltiden.
Att finansiera korstågen var en monumental uppgift. Det krävdes enorma summor pengar för att transportera, leverera och utrusta stora arméer. Kyrkan och olika europeiska monarker utvecklade flera metoder för att samla in pengar. Dessa inkluderade beskattning, såsom "Saladin-tiondet", och avlat, där de troende kunde bidra med pengar i utbyte mot andliga förmåner. Dessutom sålde eller belånade många deltagare sin egendom för att finansiera sin resa till öst.
Korstågen är ett komplext fenomen som kan förstås på olika sätt, beroende på perspektiv. Ur en religiös synvinkel sågs de som heliga krig mot trons fiender. Politiskt var de ett sätt för den latinska kyrkan och europeiska monarker att utöka sitt inflytande. Ur kulturell synvinkel representerade de en betydande period av interaktion mellan den islamiska och kristna världen, vilket innebar både konflikt och samarbete.
Trots deras ultimata misslyckande med att återerövra och hålla Jerusalem, är korstågen en avgörande episod i världshistorien. De kapslar in den medeltida världens iver, ambition och komplexitet samtidigt som de lyfter fram kopplingen mellan tro, politik och ekonomi under denna period.
