Realism är en konströrelse som började i mitten av 1800-talet, runt 1840-talet i Frankrike, som en reaktion mot romantiken och nyklassicismen. Istället för att fokusera på idealiserade versioner av världen, strävade realismkonstnärer efter att skildra ämnen som de existerar i vardagen, utan utsmyckning eller tolkning. Denna rörelse spänner över olika former av konst, inklusive måleri, litteratur, teater och film.
Realismen växte fram under en period präglad av snabba samhälleliga och industriella förändringar. Rörelsen försökte noggrant skildra de liv, situationer och miljöer som var typiska för sin tid, och värderade faktaprecision framför det dramatiska och sensationella. Konstnärer som Gustave Courbet, Jean-François Millet och Honoré Daumier var pionjärer inom måleri och strävade efter att representera vanliga människors liv med uppriktighet och sanning.
I litteraturen manifesterades realismen genom detaljerade beskrivningar av vardagslivet, med fokus på medel- och underklasssamhället. Författare som Leo Tolstoy, Gustave Flaubert och Charles Dickens skildrade livets och samhällets komplexitet med djup och nyans, och undvek romantisering.
De viktigaste egenskaperna hos realism i konst inkluderar:
Dessa egenskaper gjorde det möjligt för realistiska konstnärer att skapa verk som inte bara skildrar livet korrekt utan också väcker empati och väcker tankar kring sociala frågor och förhållanden i tiden.
Gustave Courbets The Stone Breakers (1849) är ett typiskt exempel på realism i måleriet. Verket föreställer två arbetare som bryter stenar vid vägkanten, en scen av manuellt arbete som var oöverträffad i sin vardaglighet och råhet vid den tiden.
På liknande sätt visar Jean-François Millets The Gleaners (1857) tre bondekvinnor som plockar fälten efter skörden. Millets verk belyser bondelivets hårda realiteter, bort från den glorifiering som är typisk för tidigare konströrelser.
Inom litteraturen fann realismen en stark röst i verk av romanförfattare som George Eliot och Henry James, som utforskade samhället och mänskliga förhållanden med en ny nivå av djup och detaljer. Deras romaner grundades i vardagslivets realiteter och undersökte de sociala, moraliska och psykologiska komplexiteten hos deras karaktärer.
Teatern såg också en realistisk rörelse, där dramatiker som Henrik Ibsen och Anton Tjechov bröt sig loss från den melodramatiska traditionen för att fokusera på dynamiken i familjelivet, samhälleliga tryck och individuella val. Deras pjäser erbjöd en spegel för samhället och uppmuntrade publiken att reflektera över sina egna liv och strukturerna runt dem.
Realismrörelsen har haft en bestående inverkan på konsten och banat väg för olika efterföljande rörelser som naturalism, impressionism och modernism. Genom att insistera på att skildra livet som det är, utmanade realismen konstnärer att observera världen närmare och att representera den med ärlighet.
Realismen demokratiserade också ämnen inom konst, litteratur och teater, med fokus på vanliga människor och vardagliga situationer snarare än mytologi, historia eller eliten. Denna förändring ledde till ett mer inkluderande perspektiv inom konsten, vilket gjorde det mer tillgängligt och relevant för en bredare publik.
Under 1900- och 2000-talen fortsätter realismen att påverka konstnärer, författare och filmskapare. Medan de exakta teknikerna och fokuserna har utvecklats, är kärnprincipen att skildra verkligheten utan utsmyckning fortfarande relevant. Samtida realism kan ofta ses i verk av fotorealistiska målare, dokumentärfilmare och författare som fördjupar sig djupt i det moderna livets krångligheter.
Konstnärer som Edward Hopper och fotografer som Dorothea Lange har fortsatt realismens tradition in i den moderna eran, och fånga ögonblick av livet med skarp ärlighet och ett skarpt öga för detaljer.
Även om denna lektion inte föreslår direkta experiment, kan förståelsen av realism berikas genom att noggrant observera världen omkring oss. Genom att uppmärksamma detaljerna i det dagliga livet, texturerna, färgerna och ljuset i våra miljöer och människors berättelser och kamp, kan vi uppskatta realismens principer på ett direkt och personligt sätt.
Att besöka konstgallerier, läsa romaner och se filmer med ett realistiskt förhållningssätt kan också ge djupare insikter i hur konstnärer över olika perioder och medier har tolkat och representerat verkligheten.
Realism, som en konströrelse, representerar en betydande förändring i hur konstnärer, författare och skapare närmar sig representationen av verkligheten. Genom att fokusera på det vardagliga och det vanliga, och insistera på noggrannhet och detaljer, har realismen utökat omfattningen av konstnärliga uttryck och fortsätter att påverka konsten till denna dag. Dess arv är ett bevis på kraften i sanningsenlig representation och det bestående värdet av konst som talar direkt till den mänskliga upplevelsen.