Hur mycket vet du om ämnet "marxism"? Inte mycket? Oroa dig inte, låt oss gräva in och ta reda på mer om detta ämne.
LÄRANDEMÅL
I slutet av detta ämne förväntas du;
Marxism hänvisar till en metod för socioekonomisk analys som betraktar sociala konflikter och klassförhållanden med hjälp av en materialistisk tolkning av historisk utveckling och har en dialektisk syn på social transformation. Marxismen härstammar från de tyska filosoferna Friedrich Engels och Karl Marx.
Marxismen använder sig av en metodik, nu kallad historisk materialism, för att analysera såväl som kritik, utvecklingen av klassamhället och främst av kapitalismen och klasskampernas roller i systemisk social, ekonomisk och politisk förändring. Den marxistiska teorin hävdar att klasskonflikter i kapitalistiska samhällen uppstår som ett resultat av motsättningen mellan det utsugna proletariatets , bourgeoisin och de förtryckas materiella intressen. Proletariatet hänvisar till en klass av lönearbetare som är anställda för att producera varor och tjänster. Bourgeoisin syftar på att den härskande klassen äger produktionsmedlen och utvinner dess rikedom genom att tillägna sig den merprodukt som proletariatet producerar i form av profit .
Marxismen har utvecklats till många olika grenar och tankeskolor, med resultatet att det inte finns en enda definitiv marxistisk teori. Många marxiska skolor lägger större vikt vid specifika aspekter av klassisk marxism samtidigt som de modifierar eller förkastar andra aspekter. Vissa tankeskolor kombinerar marxiska begrepp och icke-marxiska begrepp. Detta har lett till motsägelsefulla slutsatser.
Marxismen har haft stor inverkan på många områden som; medievetenskap, naturvetenskap, antropologi, arkeologi, sociologi, historia, geografi, kriminologi, filmteori, filosofi och många fler.
Marxismen analyserar de ekonomiska aktiviteter och materiella förhållanden som krävs för att uppfylla mänskliga materiella behov för att förklara sociala fenomen i ett givet samhälle.
Den gör antagandet att den ekonomiska organisationens form, eller produktionssättet, påverkar alla andra sociala fenomen som inkluderar politiska institutioner, rättssystem, bredare sociala relationer, ideologier och estetik.
När produktionskrafter som teknologin förbättras tenderar befintliga former för att organisera produktionen att bli föråldrade och hindrar ytterligare framsteg.
Karl Marx betraktade klasskonflikter som drivkraften i mänsklighetens historia då de återkommande konflikterna har visat sig som distinkta övergångsstadier av utvecklingen i Västeuropa. Han betecknade därför mänsklighetens historia som innefattande fyra utvecklingsstadier i produktionsförhållandena:
SOCIALA KLASSER
Marx grupperar samhällsklasser utifrån två kriterier: kontroll över andras arbetskraft och ägande av produktionsmedlen. Med hänsyn till detta kriterium identifierade Marx den sociala stratifieringen av kapitalisternas produktionssätt med de sociala grupperna nedan;
